#1932

68 filmer till och min vote history på imbd.com ligger på den magiska gränsen 2000. Jag vet inte hur många år jag betygsatt filmer på Imdb. Än mindre vet jag vad det ska vara bra för. Vad som började som en förströelse (för att förhoppningsvis putta upp de filmer jag tycke om på rankingen, blev till blodigt allvar (tävlan mellan mig och mina vänner; allt ska ses, allt ska bokföras). Nu är det mest en fix idé, en vana. Men det ska ske. Innan året är slut ska jag ha kämpat mig igenom 2000 mer eller midre bra filmer, och de ska alla vara en pinne i statistiken.


Open Range



Costner och Duvall leker kovbojsare. *Pangpang*-dueller, korrumperade sheriffer och en ranchägare med ont uppsåt. Du har inte missat något. En eventuell läsares olust att traggla sig igenom min djupgående analys av Open Range överskuggas endast av min olust att skriva min djupgående analys av Open Range. Allt Costner rör vid blir så uppblåst och pompöst på grund av Dansar med Vargar Hybrisen som ligger i än. Minst 2.30 ska filmen vara (Open Range klockar in på dryga 2.25. Klent, Kevin), och ju snyftigare desto bättre. I Costners värld. Och tänka sig att han avstod en roll i Kill Bill för detta...


Bra underhållning

DET har sparkat igång med pompa och stått. Kändisar och (o)kändisar likaså trängs på Solliden med pensionärer och småbarn för att få en glimt av det svennigaste svenniga i folkparkskultursväg som vårt avlånga land har att erbjuda. Ett fenomen som är svårare att ta död på än Rasputin; Allsång på Skansen.


Så jag kanske råkade se Allsången igår kväll. Eller råkade och råkade. Det var ett aktivt val om sanningen ska fram. Det om det. Kul, eller snarare intressant teve är det:


1. Brolles allsångsval. Konceptet är, som bekant, att SVT drar dit några mer eller mindre kända profiler som får sjunga av sig och sedan välja en allsångslåt. Idén är närabesläktad med alla-kan-sjunga-körer, vilket är fint. I ärlighetens namn kan alla inte sjunga, långt ifrån. Men alla får sjunga. Hursomhelst; JAG trodde att poängen med låtvalet var att artisten sedermera ska lotsa publiken genom sången. Lite som en klapp på axeln för att visa "se där, det var väl inte så farligt?".


Inte Brolle. En knapp minut in i "Amazing Grace" är det "The Brolle Show". Han wailar, han pendlar mellan tonarter, han kisar sensuellt med ögonen. Han tar över helt, och det finns ingen chans i världen att någon hänger med. Allsången är i Brolles värld ännu en förlängning av "The ME Show - where everything is about ME!".


2. Jurrasic Park 4. Upp på scen kommer Rock Ragge, Little Gerhard, Rock Olga och Burken och river av ett medley av gamla favoriter (nåja) från förr. Det vill säga 50-tals rock som i sin svenska översättning blir sjukligt töntig. Och en nischad del av publiken (+55) går fullkomligt banans. Det är så fint, och så komiskt på samma gång. VAD sjunger Little Gerhard egentligen (ja förutom; "it's a roobie-dibby, yeah, scooby, murdy-curdy furdy lurdy")? Går det att dansa stelare, även med rullator? Och vart fick Burken sin flames pyjamas? En sån vill jag fasiken också ha.


Jag orkar egentligen inte svamla mer om programmet. Det är bättre om ni ser det själva...


Allsång på Skansen, 8:e juli 2008

...i REAL PLAYER! Gaaah! Vem av de klipska hjärnorna ute på Gärdet tyckte att var en bra idé med eftersänt webbmaterial i tidernas mest hatade filformat? Några minns kanske hur kul det var att installera Real Player för att upptäcka hur den tog över datorn helt och blev deafultspelaren för allt man hade på datorn oavsett färg eller form.


Ja, sommaren är go'. Men jag önskar att SVT kunde återgå till riktigt bra underhållning igen. Eller kanske styra upp bra underhållning som sket sig. Som när Busta Rhymes tvingades att tacka nej till ett medvärkande i Debatt (i efterspelet av hans senaste Sverigebesök då en medlem i hans entourage haffades av polisen med knark i fickorna), av sitt skivbolag. Skjut mig baklänges! Busta Rhymes vs. Janne Josefsson! DET hade varit bra tv.