Min inproduktivitet har verkligen peekat. Jobb och skola staplas på varandra, men jag tycker inte få mig ett jota gjort. Cajuni var på besök i lördags och då fick vi ganska mycket gjort. Faktiskt. Sedan bestämnde jag mig för att slafa och Jonas ? som fick en sovplats garanterad i min soffa som tack för hjälpen ? återgick till att arbeta med sin MacWorld artikel, samt snylta på någon av mina grannars trådlösa internet. Det var i alla fall vad han sa att han skulle göra. Istället satte han sig i Tompas rum och bänkade sig i passagerarsätet framför Thomas dator. Thomas spelade Portal. Sedan drog han igång med vad som kan vara världens värsta och tråkigaste Yogi Björn imitation. Jonas, don't quit your day job. Disney lär inte ringa dig när de behöver röstskådespelare.

Det om det. Jag ville bara understryka att jag fått några saker gjorda. Projektet till skolan har lossnat, jag har börjat pilla med Flash, och Andy har (förhoppningsvis) bokat tid med Ulf Lundqvist för en intervju. Men idag tog det tvärstopp. Jag har scannat lite saker till skolan, men inte gjort så mycket med dem. Istället har jag gjort annat skoj som att städa balkongen. Och framför allt; rensat avloppet. Intressant vilka sysslor man frivilligt åtar sig, istället för att sätta sig ned med det man MÅSTE göra.

Projektet "dricka mindre kaffe på veckodagar" går in i en besvärlig fas. Nämligen den när jag märkt hur trött jag blir utan att han sänkt 4-5 koppar java för att hålla mig vaken tills 22.00-23.00 (rimlig natti-natti tid). Målet är givetvis att få en ordentlig dygnsrytm, slippa ligga klarvaken till 03.00-04.00, och inte vara helt mossig i skallen när man sätter sig vid bänken på föreläsningen klockan 09.00. Det är först när man försöker trappa ned på kaffe som man slås av vilken beroendeframkallande drog det faktiskt är. Dagar utan kaffe är karaktäriserade av en uppvakningskurva som sträcker sig en bra bit in på de tidiga eftermiddagstimmarna, huvudvärk, och allmänt osug att uträtta något vettigt och/eller kreativt. Man vill gärna komma ifrån det där litegranna. Kunna ta en kaffe för att det faktiskt är jäkla fint och inte som första hjälpen när bokstäverna i kurslitteraturen blandas ihop till en svart smet av trycksvärta.

Terminens första tenta är precis runt hörnet, drygt 600 sidor om radio -och tv, och idag gjorde jag och Andy slag i saken. Nu jävlar ska böckerna lånas (två av dem) läsas (valda delar i alla fall) och diskuteras (ehh... njaee...). På 4-5 timmar har jag lyckats läsa mindre än 25 sidor i Den Självkörda Radioboken. Kaffeprojektet kunde verkligen inte haft sämre tajming. Räddningen är att tentan är först nästa vecka (tack Erik Fichtelius!), men om det här grymma osuget håller i sig, räknar jag inte med att komma förbi förorden i varje bok.

Det blir inte heller bättre av att jag igår, efter många om och men, tog hem datorskärmen till min fossila G3:a. Tanken var att se om jag verkligen kopierade över allt av vikt när det väl begav sig och faktiskt se om den fortfarande fungerar. Vad dolde sig där om inte hela 5 gamla Stockhaus låtar! Vad gör jag om inte kopierar över denna musikaliska skatt till min nuvarande dator, vilket kanske inte var världens bästa idé. Istället för att fortsätta läsa har jag smekt mina trumhinnor med denna nostalgitripp. DIY in NYC, Underdog, Diapers, Ditch Pitch, Pump You Up. Vad som saknas är givetvis de hela skivorna. Jag hade dem i min ägo förr, men för cirkus fem år sedan lånade jag ut dem och har inte sett röken av dem sedan dess. Tråkigt nog verkar all kännedom om dem gått upp i rök. Jag har finkammat alla torrentklienter och obskyra skivbutiker på nätet, i försök att hitta dem igen, utan lycka. Det har blivit lite av dagens projekt, och bra har det ju inte gått.

...lite kaffe alltså, det skulle sitta fint.

Jag är fredlig av mig. Kan man undvika konflikter så bör man, tycker jag. Enligt vissa personer är jag rentav för snäll. Men alright. Hellre för snäll än ett svin. Få saker får dock mitt blod att koka lika mycket som korkade grannar. I synnerhet tvättstuggedispyter.

Det är en allmänt vedertagen regel att man kan sno någons tid i tvättstugan, om vederbörande inte dykt upp inom loppet av en halvtimme av sin bokning. Det är också en vedertagen regel att man får dra över i torktumlaren, mellan en kvart och en halvtimme in på nästa persons tid. Chansen är ändå stor att dina grejer i tumlaren hinner bli klara innan hans första tvätt.

Däremot är det fruktansvärt osoft att sätta på sin sista tvätt fem minuter innan nästan persons tvätt börjar. Vad är det för stil liksom? Tavlan med plats för cylindrarna finns där av en andledning. Så, idag bestämde jag mig för att ta ett snack med tvätt tidstjuven. Jag väntar tålmodigt på att deras tvätt ska bli klar, rycker ut den och sätter in min egen. Och så kommer min granne in och ger mig ett dumt flin. "Du", säger jag, "jag hade faktiskt bokat tid här klockan fyra". Hon kollar på mig skrattar lite generat och säger "ja ja". And that's that. Jag kanske är lite för snäll ändå. Kanske borde tagit med mig en dunk tändvätska och gjort en Majbrasa av hennes dörrmattor. För att verkligen state my case. Nästa gång.

Eller vågar jag verkligen? Jag kanske nöjer mig med en arg lapp. En väldigt arg lapp.

Som det märks har jag haft en väldigt seg måndag. Hökat på MSN och Facebook, och upptäckt att skärmen på min iMac håller på att kasta in handuken. Jävla skit också. En trasig dator var det sista jag behöver just nu.