Knack, knack... vem där?

Urg. Ännu en hård helg, ännu ett hårt uppvaknande. På plus sidan har det varit en väldigt bra helg. Kul, rolig och så. Bra partyn, bra utgångar. Men helvete... nu gäller det att sakta ned lite. Problemet är förstås att vi inte har ett "tagga"-ned läge. Sitter man väl på Carmen med den första kalla flaskan Karhu framför sig, är det lite som att släppa ned handbromsen i en bil parkerad i en uppförsbacke. Festmetoden eller inte ("varannan vatten, lalala"), har mina kvällar på senaste tiden en tendens att göra sig påminda morgonen efter. Slagborren, dimman i huvudet, fågeln som flugit i munnen och dött. Urgs... Tydligen såg jag bättre ut idag. Inte lika smal, inte lika sliten som i till exempel måndags. Om jag ändå kunde känna mig lika pigg. Man kanske ska ta det lite lugnt den här veckan, och faktiskt ta det lugnt tills nästa helg. Hela veckan. Synd bara att min helg börjar på onsdagar nu för tiden.

image38
Mmm... lever. Inte min hoppas jag.

Tur nog förser Tompa mig ständigt med serier och filmer via det lilla nätverket vi har. Tack gode gud för det. Sopranos race är bra skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback