Dags att åka in på torken
Alltså: Smith & Jones addiction consultants, en helylle organisation från Nederländerna har öppnat en aväjningsklinig för teve –och dataspelsmissbrukare. Ett AA-hem för tevespelsfanatiker om man så vill. Visst skulle man vilja vara där när M3G@_FR@G berättar om hur det var att tillfredställa äldre herrar på en parkering, för att få ihop till en timmes spelande på ett internetcafé?
"Xbox, Counter Strike, Quake and EverQuest are names that many of us have never heard."
Man undrar i vilken grotta Smith & Jones har tillbringat de senaste 10 åren. Never heard? Vilken förälder blir chockad när ungen vill ha ett nytt spel i julklapp.
"For many young people these names have become an obsession."
Märk väl. Det är namnen som är upphov till ungarnas beroende. Inte spelen i sig. Illa.
"Computer and video games can be fun and innocent. Most people can play computer games without trouble. However, 20% of all gamers can develop a dependency on gaming.
Many of these individuals have neglected family, romance, school, and jobs; not to mention their basic needs such as food and personal hygiene… all for a video or computer game."
What really worried us was that some of the cases we saw were as young as 8 years old."
Wow. 8-åriga drogmissburkare! Det där med legaliserad marijuana kanske inte är en så bra idé trots allt.
"Smith and Jones is running a special survival camp from July 10 - July 24 in Holland and the forests of Germany. This camp is the first of its kind in the world.
We will help participants evaluate the damage that gaming has had on their lives as well as the destructive effect it’s had on their loved ones. Our goal it to teach them new skills that will help them to enjoy life apart from their addiction. We will show them that real adventure is better than fantasy adventure."
Jag ser verkligen inte det här som realistiskt. Ett bootcamp för fisbleka datanördar med dålig hygien och en aversion för utomhus aktiviteter? Dra ner med ett kamerateam och nästa säsong av FCZ är kirrad.
Det läskiga är att jag kan tänka ut ett flertal namn som faktiskt skulle behöva något dylikt, även om just det där hemmets presentation känns som smått överdriven. Och då syftat jag inte på någon från sällskapet på Player1, även om det hade varit kul att göra just så.
Stefan.
Bland annat. Såg att din notis kom med i Metro, så grattis gissar jag. Det måste kännas stort... Ähh, som sagt sagt. Minns när jag gick den där spelkursen genom arbetsförmedlingen i Sundsvall. Där fanns en 28-årig man som fortfarande bodde hemma hos päronen (kan hända i Stockholm, aldrig i Sundsvall). Han gick runt i grå mjukisbyxor, älskade manga/anime och spelade ca. 4 timmar om dagen, 8 timmar om han var ledig. Hans ögon var galet isblåa och hans leende får mig fortfarande att vakna upp skrikande på nätterna. Fast han skulle å andra sidan inte bara behöva en vistelse på ett sådant hem, han skulle behöva hela kitet som dokusåpa-världen har att erbjuda.