No, Yo!
Jag trodde att en G.I. Joe-film skulle bli ungefär såhär:
Och det hade ju varit rätt smutt. Visst är det en tveksam idé redan från början: en spelfilm baserad på en serietidning, baserad på en tecknad teveserie vars enda syfte var att sälja cirkus 20 cm höga leksaksfigurer. De logiska lösningarna är inte helt självklara. Hur ska manusförfattaren till exempel förklara att varje Joe har ett gapande köttsår i ryggen där ryggsäcken ska pluggas in? Eller att Joe-budgeten kräver att var Joe har sitt skrå, och endast ett skrå? Att det behövs en för skidåkning (Snow Job), en för bazookaskytte (Bazooka), en dykare (Wet Suit) och så vidare? Det tål att tänkas på.
Tur nog för oss (?) ställer aldrig G.I. Joe dessa frågor, och avsäger sig därmed allt ansvar att besvara dem. Istället är det en sommarsvulstig actionrykare för hela familjen. Full av wire-fu porr, idiotisk actionlogik och klämmiga oneliners (och ja, ett träningsmontage!). Den är som ett klamydiabesked; inte särskilt kul för någon inblandad.